Historik
Man har hittat timmerhus i Sverige som är upp emot 700 år gamla, vilket är väldigt gammalt för att vara byggt av trä. Husen har lyckats bevarats från både eld och vatten som annars är vanliga orsaker till att trähus förstörs. Detta är möjligt på grund av att man tog väl hand om husen förr i tiden, men även på grund av duktiga hantverkare och bra virke. Bondgårdar förr i tiden bestod ofta av många små träbyggnader. Detta berodde mycket på att det var enklare att bygga mindre hus, man behövde inte så stora och otympliga stockar. Det var också en fördel att bygga många småhus runt huvudbyggnaden på grund av att det gav ett viss skydd mot kalla vindar under vintern. Man hade ofta en huvudbyggnad där man bodde. Runtom kunde man ha till exempel stall, vedbod, dass och förråd med mera. Det fanns två vanliga hustyper på den tiden, enkelstuga och parstuga. Enkelstugan bestod av tre rum. Först en hall där man kom in. Sedan ett rum som kallades stuga, där man hade sitt kök och eldplats. Det tredje rummet var kammaren där man sov. I parstugorna fanns en extra stuga där man ofta hade sina kläder och den användes även som festlokal. En annan fördel med dessa timmerhus var att när man förr i tiden sålde sitt hus eller ville flytta, då var det vanligt att man monterade ner sitt timmerhus för att bygga upp det igen på en annan plats. Timmerhusen blev allt mindre vanliga i början av 1900-talet då ny teknik gjorde det möjligt att bygga hus med hyvlade träpaneler och regelstommar. Men efter 1950-talet har timmerhus blivit allt mer vanliga igen och idag bygger många sina villor som timmerhus.
Grunden
Eftersom stockarna i botten, syllstockarna, är så grova räcker det med stenar som grund till mindre timmerstugor. Större byggnader som villor behöver bättre grund för att förhindra att grunden rör på sig. Man fyller grunden med grus och sten och efter det läggs en ”sula” som är gjuten eller armerad. Ovanpå den murar man sedan hålsten i betong och lämnar öppningar för ventilationen. Då har man fått en torpargrund som är säker och skyddar stommen från fukt.
Uppbyggnad
Den klassiska metoden för att bygga timmerhus är att bygga det handtimrat. Detta är ett hantverk och kan ta flera månader men man får ett unikt hus som håller i många generationer. Under senare år har dock användandet av maskintillverkat timmer ökat mycket. Fördelen med detta är att det går mycket snabbare att tillverka och timret blir perfekt format. De stockar som läggs som grund kallas syllstockar och de bärs upp på torpargrund eller på stenar. Stockarna man bygger med är formade för att passa ihop. De är rundade på ovansidan medan de har ett spår på undersidan för att de ska passa ihop med varandra. För att stockarna ska sitta på plats fäster man dem med en så kallad timmerknut. Timmerknutar kan vara lite olika utformade men det är ofta en skåra på både ovan- och undersidan av stockarnas ändar. Stockarna passar då i varandra och låses på så sätt fast. Mellan stockarna läggs tätning i form av husmossa eller väggmossa och stockarna fixeras mot varandra med hjälp av träpluggar. Till sist läggs en takås som bärs upp av kortsidans stockar. Den tyngd som taket ger gör att timmerhuset trycks ihop och det första året kan det sjunka ihop flera centimeter. Detta gör också att väggarna blir väldigt täta. Till timmerhus passar både gammaldags och moderna tak. Det kan vara torv som förr i tiden eller också tegelpannor eller betongpannor med mera. För att ytterligare ge huset en gammaldags känsla kan man låta takåsen synas inifrån huset.
Mindre stockar kan lyftas manuellt men större stockar kan väga flera hundra kilo. För att kunna lyfta dessa stockar behöver man någon slags lyftanordning bestående av stållina och lyftsax. När stommen börjar bli hög sätter man upp byggställningar och ibland lyfter man ner något stockvarv till marken för att fortsätta bygga där. Viktiga verktyg som används vid timring är bland annat motorsåg, borr, stämjärn, vattenpass och så klart timmerpennan.
Timret
Timmerhus i Sverige byggs allra oftast av stockar från gran eller fura eftersom det finns i hela landet och dess trä är perfekt att timra med. För att ett träd ska vara lämpligt att använda som timmer för ett hus bör det vara över åttio år. När träd blir äldre ökar andelen kärnvirke i stammen. Eftersom man vill att timret ska bestå av mycket kärnvirke används ofta timmer som är över hundra år. De hus som stått i många hundra år är ofta gjorda av mycket kärnved, men ett hus som är byggt av vanligt virke kan ändå stå i många generationer.Husen byggs av både rått och torrt virke, men om man använder rått virke behöver det torka några månader innan man monterar huset. Stommen till huset brukar oftast tillverkas hos tillverkaren eftersom det finns många fördelar med det. Det krävs bland annat mycket utrymme och lyftanordningar och det är lämpligt att tillverkaren kan bo hemma medan arbetet görs. Sedan fraktas det färdigformade timret till köparen och monteras på plats. Timret som används bör vara avverkat under vinterhalvåret för att få en så låg fukthalt som möjligt. Detta för att minska risken för sprickbildning och rötskador.
Tjockleken på timret varierar men det vanligaste idag är att man använder timme som är 15 cm tjockt. Om man bygger mindre hus kan det räcka med en tjocklek på under 12 cm. Man kan även timra med ännu grövre timmer, som är över 20 cm. Det blir allt vanligare då det ger ett stabilt intryck och dessutom slipper man isolera väggens insida.
Boende
Om tjockleken på timret är över 20 cm behövs ingen isolering. Då behövs bara isolering i taket och i golvet. Taket hjälper även till att trycka ihop stockarna så att väggarna blir mycket täta. Detta har stora fördelar och man säger att huset ”andas”. Det ger de mycket fördelaktiga egenskaperna att huset ger värme under vintern, men också svalka under sommaren. Detta beror på att väggarna absorberar överskottsvärme när det är varmt, medan de avger värme när temperaturen är låg. Dessutom absorberar väggarna fukt när det är fuktigt ute, medan de avger fukt när luftfuktigheten är låg. På så sätt kan man till viss del säga att huset reglerar inomhusklimatet av sig självt. Huset behöver heller inga dyra ventilationssystem i och med att huset ”andas” och energiförbrukningen kan vara upp till 30% lägre än i andra sorters hus.